Nu har jag funderat i några dagar vad det kan bero på att jag har kännt mig lite trött på sistone. En stor del beror nog på barnen, hur underbart det än må vara så tar det kraft och energi. Mycket ork och tålamod behövs med Elvis och Love han är krävande på annat sätt, tex att han vill vara med hela tiden och inte tar nappen utan bara mitt bröst. Sen är det frustrerande att han kräks och bajsar så mycket. Alla klädbyten och tvättmaskinen som går minst två gånger om dagen gör ju att man lessnar lite emellanåt.
Elvis älskar att leka men vill inte leka själv. Och det är jag som ska vara hans lekkompis hur upptagen jag är, eller egentligen - ju mer upptagen jag är, dessto mer angelägen är han att just jag ska finnas där för honom.
Oh well, småbarnstiden är snart ett minne blott och då kommer jag väl ha glömt hur krävande det är och önska mig tillbaka till tiden då jag fick snusa bebis och lattja tills jag storknar. Det är väl just det som charmen, när jag väl sitter och funderar på vad som är så underbart med barn och familj så inser jag att alla tuffa stunder vägs upp av glittrande små ögon och tandlösa leenden. Elvis kramar eller smekningar på kinden. Det finns inget bättre. Båda barnen sover nu men jag längtar redan tills dom vaknar igen.
Jag håller fullt med dig Sara. Det är tufft att vara tvåbarns/småbarns förälder men det gäller att njuta! Jag ska ta ditt råd och säga till Loa oftare att jag älskar henne när hon är gnällig. Idag har jag tagit med båda barnen och matsäck till stranden, att bara få med sig själv är ett stort projekt;). Kram
SvaraRaderaSnart ska du se att våra kids eller elvan och love med kusiner kan leka samman och vi kan sippra bubbel på altanen samman.. det är min vison i foglossningens tider! Stå på så är vi snart där, hoppas att ni kan komma upp snart! Vi sakner och tänker på er så! Kram kram // Moa
SvaraRaderaÅh, vilket fint inlägg om den kämpiga vardag vi står ut med. Vi älskar det, ingen tvekan om saken! Jag skulle inte vilja göra något annat än det här, vara mamma är det bästa som finns! trots brist på sömn och lite energi så finner vi ork att kämpa på som de supermammor vi är! Keep up the good work, en vacker dag har vi som sagt glömt det och längtar tillbaka. Kram på er
SvaraRadera