Då var det dags igen

Nu ska jag krångla till det lite för er. Jag byter bloggadress igen. Tyvärr medföljer detta att ni som vill fortsätta läsa bloggen behöver registrera er som användare på wordpress. Där får ni ett användarnamn och det användarnamnet mailar ni sedan mig (eliasson_sara@hotmail.com) så ser jag till att ni får tillgång till bloggen.


På nya bloggen kan ni välja att få email när nya inlägg postas, ni kan även ha automatisk inlogg på sidan så det är bara krångligt första gången. Hoppas ni står ut med detta!

http://www.elvanochboven.wordpress.com/

En vanlig lördag

Barnen sover gott, utmattade efter en härlig dag som för mig och den yngste började redan kl 06:30. Elvis däremot älskar att ligga och dra sig på morgonkvisten, vid nio tycker jag det är hög tid att dagen ska börja även för hans del så då brukar jag försöka få liv i honom. Jag tycker det är så underbart att krypa ner i hans sovvarma säng och viska att det är morgon nu och dags att vakna, "liten stund till, mamma" brukar han säga då. Ja jösses, det är skillnad mot när det var full fart från den stunden tuppen gal.

Dagen har bjudit på en riktigt usel fotbollsmatch där Jimmys lag förlorade med säkert 8-1 (tappade räkningen vid 6-1), men går man på fotboll med två små barn som gör allt annat än sitter still så är man ändå inte där för att njuta av bra fotboll lika mycket som att få lite frisk luft. Jag har läst ut min bokklubbsbok, Siri Hustvedt Vad jag älskade, så nu längtar jag tills torsdag då vi ska träffas för att diskutera den och få nästa bok. På eftermiddagen åkte jag och barnen till mormor och morfar för middag och lek och när vi rullade hemåt strax efter sju var barnen trötta och möra och efter kvällssmörgåsen var det lätt att få dom i säng. Jimmy är hos vänner och jag ska snart se film på tv och äta alldeles färska lakritspipor, lovely!

Köttbullen

Igår natt ropade Elvis på mig så jag kröp ner i hans säng och somnade om där. Efter en eller två timmars god sömn brevid min fina son så kände jag att det blev alldeles plaskblött i sängen. Elvis kissade i sömnen! Jag for upp och hämtade handduk, rena lakan och nya kalsonger, tog bort bäddmadrassen för sanering och Elvis, ja han fortsatte sova djupt och oberört. Det var första lilla missödet sen han blev blöjfri för drygt en månad sedan. Eller nej förresten, han satt på pottan förra veckan och gjorde nr två. När han var klar så upptäckte han att det kommit lite på t-shirten som hade hängt ner över baken och efter det så måste alla kläder av när han ska på pottan oavsett vad för nödig han är. Elvis gillar inte att kladda ner sig vare sig med det ena eller det andra. Gissa om det är mycket av och på med kläder nu, särskilt eftersom han måste på pottan för minsta lilla gasutsläpp också...

Elvis är så go, en morgon när han vaknade utbrast han: "VAR ÄR KÖTTBULLEN??" och var väldigt förvirrad ett tag. Numera när jag frågar vad han drömt om svarar han alltid att han drömt om nån som tagit hans köttbulle. En annan grej som fick mig att dra på smilbanden var när Elvis spelade fotboll och jag frågade om jag fick vara med.

Jag- Får jag vara med?
Elvis- Nej
Jag- Vadårå? Är inte jag bra?
Elvis- Nej, du är dålig
Jag- Va?
Elvis- Du är gammal

Även om det svider så måste jag berömma honom för två saker, dels att han vet motsatsen till bra och dels att han kunde motivera varför han ansåg mig dålig. Att det sen är ett falskt påstående hör inte till saken, han visste bara hur han skulle tagga mig att överbevisa att morsan faktiskt kan spela!

Götlaborg!

Vi har varit och hälsat på hos bästa familjen Raudsepp i Göteborg i några dagar. Vi besökte Slottskogen och alla djuren, var i stallet och hälsade på Citat, kollade Örgryte- Degerfors live på Ullevi, åt mycket god mat, drack vin, lekte med barnen och såklart.. shoppade. Allt som allt en toppenvisit och jag önskar att vi bodde lite närmare varandra så vi kunde ses oftare.

Idag är det Jimmy sista semesterdag, Elvis har en vecka till innan dagisstart och Love ytterligare en vecka efter det. Spännande!

Födelsedag!

Idag har jag fyllt år och det har vi firat med bland annat besök i Tropicarium, Kolmården. Jag minns så väl när vi var i Göteborg när Elvis inte ens var året gammal. Då väcktes hans fascination över fiskar och inte minst hajar när vi knallade runt på Universeum en hel dag. Idag sprang han omkring och spärrade upp ögonen inför allt spännande som finns att titta på, idag var alligatorerna häftigast.

STHLM

I fredags lämnade vi barnen hos mormor och morfar och styrde kosan norrut till huvudstaden. Vi stannade på fika hos faster Mia, Calle och godingen Harry innan vi landade i farmor och farfars hus på Lidingö. Där slog vi oss ner i sköna fotöljer och njöt av tystnaden, drack varsinn öl och smidde middagsplaner. Tveklöst begav vi oss sen tvärs över hela stan till Södermalm och vår gamla kvartersindier som också faktiskt är Stockholms bästa, Gandhi. Efter god mat och ytterligare nån öl styrde vi om planer att träffa min kusin och åkte hem igen, tänkte att det är ju en dag imorn också. Haha, fy så trist!

När vi vaknade på lördagen så hade vi en stillsam förmiddag, finulade lite på vad vi skulle hitta på. Jag hade ett enda krav och det var att köpa lunchwraps på Planet food i Östermalmshallen. Ytterligare en nostalgitripp eftersom jag säkert åt lunch där minst två gånger i veckan när jag jobbade i stan.

Sen strosade vi lite i affärer innan vi gick hem till Gurra, en av Jimmys goda vänner och tillika vår gamle hyresvärd. Han bodde finfint i vindsvåning på Villagatan och bjöd på ett glas gott och vi bokade bord på Anglais och kilade dit för middag och sen tillbaka hem och sen bestämde vi oss att gå ut i regnet och hamnade på Sturehof eftersom vi alla blivit alldeles för gamla för att orka stå i kö och där stod vi på gästlistan. Vi hängde inte in några jackor men väl en 7-elevenpåse med nattamat.. Sen hejjade jag på lillebrors barndomskompis som numera är landslagsspelare i handboll. Hans pappa var även min tränare i både fotboll och handboll, så det var kul!

Sen åkte vi hem och klockan var egentligen inte alltför mycket men herrejösses vad jag var trött och lite lätt illamående när jag vaknade imorse. Först nu börjar jag känna mig som en dräglig människa igen.

Det var alldeles underbart att komma hem till finaste grabbarna och dessutom hade en städfé svingat sitt trollspö i just vårat hem så nu när barnen sover ska jag bara ligga i soffan och gotta mig och njuta av min sista dag som 32-åring.

Loves vokabulär

Det är ju helt fantastiskt att få hänga med en liten människas utveckling på nära håll, ja som förälder spelar man ju dessutom en viktig roll i det.

Love börjar bli stor nu och mina farhågor jag hade angående dagisstart för nån månad sen är som bortblåsta. Han kommer att klara det galant!

Nu när han går omkring obehindrat har språkets utveckling tagit ordentlig fart. Han visar ett stort intresse för att lära sig prata, han frågar ("dääää?" och pekar) vad saker heter och upprepar vad vi sagt. Vi hör att han säger "lampa", "bil", "boll", "gröt", "mamma", "pappa", "dricka" och liknande. Han vet hur fåret, hunden, hästen och fågeln låter.

trött, igen.

Det har gått några dagar mer än vanligt sen jag sist bloggade. Jag har varit så förbenat trött. Tror det började med att jag, tillsammans med övriga familjemedlemmar, sett fram emot sköna dagar på landet men samma dag vi åkte blev Love riktigt förkyld med en rejäl hosta. Efter en vaken natt där och en allt mer sjukare Love så packade vi ihop och åkte hem igen. Snacka om antiklimax.

Min trötthet handlar givetvis om mer än en utebliven "landetsemester" med farmor och farfar. Jag anar att det har med att jag slutat amma (finally, grabben är ju 14 månader...), är mitt i jobbsökarprocess, oro hur det ska gå att hämta-lämna på dagis med två barn, brist på egentid, klängiga barn, trotsigt barn etc etc.

Mitt "gått-in-i-väggen"-light har dock fått Jimmy att påminna mig om vilken enorm klippa han är. Han fixar och donar, städar, nattar barn, går upp med barn, leker med barn, lagar lyxfrukost (till mig) och lyxmiddagar med mera. Så det känns bra att han tar min trötthet på allvar och försöker hjälpa mig att få tillbaka lite energi.

Vi klurade lite på vad vi ska göra sista semsterveckan tillsammans och en hel del roliga förslag dök upp. Vi fastnade tillslut för att åka iväg på en Stockholmsweekend, bara Jimmy och jag. Strosa omkring på söders höjder, gå en sväng i vitabergsparken och minnas att det var där vi rullade Elvis i vagnen första gången... En liten nostalgitripp blandat med goda drinkar på schyssta uteserveringar. Känns som att jag kommer att tanka fullt och komma tillbaka glad men trött, fast trött på ett mer postivit sätt.

Tomt i huset

I söndags åkte Jimmy med grabbgänget till underbara Skarphyttan djupt inne i de värmländska skogarna för lite rekreation och umgänge. I måndags åkte våra goda vänner Björn, Moa, Alve och Sacke hem till Trysil och kvar i hettan var jag och barnen. Love vaknade med 40 graders feber och Elvis full av energi och en liten tomhet att det "bara" var vi kvar hemma efter några dagars fullt hus.

Nu har Loves feber sjunkit och Elvis energiläge är åter på det normala (för hans ålder, för den är ju fortsatt skyhög och långt över min egen...). Igår åkte vi med mormor och morfar till Rommis, 23 grader i havet och minst 28 i poolerna. Lovely! Idag är en tur med Tuffiståget på schemat. Senare i eftermiddag kommer Jimmy hem. Vi längtar!

Ha en bra dag!

Plask!

Vilka fantastiska dagar vi har, vädergudarna bjuder på sitt bästa humör. Utflykter till havet på dagarna och lek i vattenspridaren eller plaskepoolen på kvällarna. Det enda som jag kan klaga på är att det är för varmt för att laga mat. Men det går väl att leva på solenergi?

Idag kändes det som ett breakthrough för Elvis när det gäller att bada (i stor pool). Han testade sina färdigheter och begränsningar genom att testa flyta på alla möjliga sätt, bakåt, framåt, gå på knäna i den grunda delen, snurra runt etc. Det var omöjligt att få upp honom men som tur var blev han bajsnödig tillslut och kom upp av sig självt.

Snart tandlös

Vi har sedan en vecka sett att Elvis ena framtand ändrat färg till en grå nyans. Igår var det då dags att inta tandläkarstolen för att få det bekräftat, tanden är död. Elvis leker så som treåringar bör, och självklart ramlas det en del och skrapsår, blåmärken och andra blessyrer tillhör vardagen. När han slagit i tanden vet jag inte, för ett år sedan slog han bort en flisa på den tanden och det kan vara vid den händelsen men likagärna någon annan. Det spelar ingen roll. Nu ska vi hålla utkik efter varbildning eller smärtindikationer, då är det dags att dra ut tanden. Gulp. Det är ingen dag jag längtar efter om man säger så. Jag tar det hela med ro ändå, vafan, det är trots allt bara en tand. Det känns äckligt att klaga när man tänker på familjer som drabbas av mycket större tragedier även om allt är relativt.

Idag ska vi fortsätta njuta av den underbara sommaren med våra goda vänner Björn, Moa, sonen Alve och vovven Sacke som är här och hälsar på i veckan.

Tjing!

Hemma igen

Nu är vi hemma igen efter en underbar vecka på Öland. Det känns som det börjar bli en tradition att åka med mormor och morfar, mina syskon och deras familjer till solsäkra Öland för umgänge, avkoppling (för vår del då, tvärtemot för mormor och morfar) och BAD! Den här gången hade vi en stuga i Köpingsvik med ett gigantiskt poolhus så vi badade oss skrynkliga dagarna i ända. Givetvis var vi på stranden så ofta tillfälle gavs också. Det är knixigt att få dagarna att gå ihop med två små barn med olika behov, Love måste fortfarande sova två långa pass om dagen, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Elvis däremot behöver så mycket stimulans som möjligt för att få i säng runt normal tid vid 19:30. Vi har ett spelrum mellan kl 11:00- 14:30 för aktiviteter och under den tiden måste vi såklart äta lunch för annars sjunker energidepåerna till krisläge. Om Love inte hade haft problem att sova i vagnen hade det ju inte varit ett lika stort/jobbigt problem för oss...

Nu ska jag inte klaga. Mina barn är helt fantastiska. Den här veckan på Öland har gett mig minnen som westernridning på Alvaret, utsökt buffé på Lammet & Grisen, svalkande bad i Kalmarsund, sköna bad i poolen, goda middagar i stugan, trevliga spelkvällar med familjen, en och annan VM-match.. men allra mest kommer jag komma ihåg den här semesterveckan som veckan när Elvis slutade med blöja och Love började gå, obehindrat och på riktigt.

Otroligt härligt att se hur stolt Elvis är när han inte behöver nån blöja, första och andra dagen kissade han i shortsen men sen har det gått finfint.

Nähepp, nu har jag minsann en bok att plöja igenom så jag kan inte sitta här längre.

Western Adventures

Weeeho! Idag åkte jag, Anna och Lasse en timme söderut till Västergården för att sadla några hästar och rida ut på det Stora Alvaret här på Öland. Och vilken dag det blev! Solen gassade och tjuren med sina kvigor gick med på att släppa in oss på hedmarken. Jag hade aldrig ridit western style förut och det var ju helt fantastiskt, min häst var så lyhörd att det var läskigt. Det räckte nästan med att tänka stopp så stannade den, eller skritt så började den gå. Dessvärre så var jag mer ringrostig (feg) än jag trodde så den hästen jag tilldelats bytte jag med en annan tjej som ville ha en häst med mer fart i. Trodde hon iallafall... hon ångrade sig efter ett tag men bytt är bytt och kommer aldrig åter, hehe. Hästen jag bytt till var några decimeter kortare och hade en alldeles lagom snabb trav och galopp.

Hur som helst, det var fantasiskt att få uppleva den unika miljö som Alvaret bjuder på från hästryggen.

Nu sover barnen och det vankas romantisk promenad i Borgholms hamn.

p.s. Det är fortfarande närmare 30 grader varmt, lovely!!

Öland

Njuter av underbara dagar på Öland. Vi har stor pool i huset och Elvis badar väl si så där 4 timmar varje kväll... Vi badar givetvis i havet om dagarna och det var så härligt att se Love krypa ut i vattenbrynet med fullkomlig lycka i ögonen. Ett badkar som aldrig tycktes ta slut!

Just nu sitter jag uppkopplad på nätet för att boka westernridning på Alvaret... låter inte helt tokigt va? Återkommer med rapport senare i veckan.

Kram!

Gääsp

Mina ögon svider och halsen gör ont. Jag har varit svullen i halsen med tillhörande smärta i en hel månad nu, det är ju inte klokt! Jag har låtit en doktor kikat i den och det var ingen fluss eller annat som går att bota med antibiotika... jag börjar tro att han hade fel. Att ögonen svider är dock lätt åtgärdat, stäng av tv:n och datorn och kryp till kojs! Men jag sitter här och hoppas jag ska piggna till (stor chans...) Imorn är det midsommarafton och dagen ska spenderas hos bästa moster (min moster) tillsammans med flera sköna typer. Sen sticker vi till Öland på lördag, jag har lagt fram lite kläder men inte packat ner nått. Borde ta tag i det också redan ikväll...

Nä, det blir nog sängen trots allt. Sovgott!

tre bilder

Helan och Halvan njuter av ett morgondopp

Bästa morbrorn på fikabesök

Someone needs a haircut!

Sommarlov

Det är inte bara solen och värmen som gör en svettig... Ingen rast & ingen ro med två små grabbar, det vill jag lova! Igår kom morfar till undsättning och tog med oss på äventyr. Vi åkte till Palstorp Hage strax utanför Nyköping och spenderade några timmar bland barnvänliga klätterbanor och rutchkanor. Utflykten avslutades med glass på Nyköpingsbro (som är en vägkrog ovanför motorvägen) och Elvis lycka var total. De två bästa tingen i ett, glass och lastbilar. Väl hemma somnade vi alla tre...

sämsta inlägget ever...

... måste vara det jag skrev igår. Jaja. Tanken var att det skulle handla om -90 talet. Vi har pratat om det decenniet en del i dagarna eftersom 30-årsfesten igår hade det temat. Jag fick en rejäl -90 tals flashback när Jimmy i fredags serverade mig en whiskey. Herregud vad äckligt det var, det var ju precis så det smakade när man nallat farsans finsprit på högstadiet. Nä, nån whiskeydrickare blir jag aldrig.

Barnen sover sen nån timme tillbaka och jag och Jimmy ska kolla på brassefotboll och äta glass så snart pizzan i magen sjunkit ner en bit.

Tjing!

The Grind

Visst låter The Grind som en titel på en skräckfilm? Det kanske det är, men det är även ett dansprogram som på 90-talet visades på MTV. Vi fick för en tid sedan en underbar inbjudan (bland annat med en dvd-skiva och ytterligare instruktioner till en hemsida med mer info) till 30-års kalas, med titeln The Grind och därmed 90-tals tema. Eftersom det är Jimmys vän som fyller var det givet att han åkte på festen och jag stannade hemma (vi hade barnvakt förra veckan så det var inte heller något alternativ).

Men vilken härlig dag jag har haft ändå. Barnens farmor och farfar och således mina svärföräldrar har varit här och vi har lattjat, grillat, fikat tårta, gått promenad i skogen, ätit sushi, kollat på kungligt bröllop osv osv. Nu sover barnen gott och jag lindrar min ömma hals (vi har ju sjukstuga, det har väl inte undgått någon?) med ett glas rosé och mögelosten ligger och stinker till sig lite i köket.

Jag har två funderingar som uppkommit i samband med bröllopssändningarna. Den första kom igår, när svt visade konserten. Det handlar om den Kungliga Filharmoniska Orkestern. Hur ser lönesystemet ut där? Får han som plingar i triangeln lika mycket lön som han som blåser i trumpet för fulla muggar? Den andra reflektionen handlar om Säpo. Fy för att springa (för det var ju inget dåligt tempo) brevid kortegen i kostym och plattskor i närmare 7 kilometer. Det är ju så att jag kommer att bli generad att vika av 5 km rundan i vår skog för det ynka 2.8 som jag brukar springa... Jag studerade dessa säpomän (och kvinnan) nogrannt och tyckte inte ens de såg svettiga ut.

Slutsvammlat. Sovgott!

Gnägg!

Igår träffades jag och tre tjejkompisar från skoltiden, och då snackar vi way back. Vi gick tillsammans i lågstadiet och hela vägen tills vi slutade 9:an. Det var så trevligt att sitta och snacka, käka gott och uppdatera sig om varandras liv. Det görs gärna om, då kanske med alla barnen!

Nu har insektsintresset övergått i djurintresse här hemma...

elvis- Mamma, när jag fyller tre år, då ska jag få paket. I paketet är det en häst.

jag- Jaha, vad kul. Önskar du dig en häst?

elvis- Ja, jag vill ha en häst i paketet. Jag ska rida på hästen.

jag- Ok. Vill du kanske ha en bil också?

elvis- Nej, jag vill ha en häst som jag kan rida på.

jag- Ja, du vill ha en häst. Vill du ha en bil också? (förstår i efterhand inte varför jag fortsatte tjata om en bil)
elvis- NEEEEJJ!!!! Jag vill inte ha en bil! Jag vill ha en häst! (Han skriker, tårarna kommer, han tycker att han har världens dummaste mamma som inte fattar att han BARA vill ha en häst)

Elvis med sin hundkompis Ronja

På med sommarskruden!

Som ni märkt har bloggen ändrat utseende, tyckte den behövde andas lite sommar. Bilden föreställer Elvis i maj förra året, han hade precis blivit storebror och vi befinner oss på favoritstranden i Örstig inte långt hemifrån.

Ett annat friskt sommartecken är att Elvis har fått några pytteytte söta små fräknar på näsan.

Förövrigt så mår jag som jag förtjänar idag, Jimmy och jag ramlade bästa gatan hem igår och stupade i säng ungefär när Love brukar vakna. Men vi hade barnvakt och kunde sova länge. Kvällen hade spenderats hos Henrik och Ida för att fira att Henrik numera är en av lagens rättmätiga väktare. Jag hade otroligt kul hela kvällen och idag åkte vi tillbaka för att våldgästa oss in i kylskåpet och äta upp resterna från den supersmarriga buffén. Tack för en trevlig helg!

Festhelg

Igår var vi på Martin Thomsens studentmottagning och idag ska vi på Henrik Thomsens examensfest. Synd bara att ingen är på topp i familjen Sundqvist/Eliasson. Elvis har varit sjuk i veckan och hemma från dagis, nu dras han med en jobbig hosta. Love fick ettårsvaccinet igår med tillhörande febertopp. Jimmy är inne på sin tredje sjukvecka men igår fick han nog och åkte tillbaka till vårdcentralen och krävde medicin av något slag och fick ganska omgånde diagnosen bihåleinflammation och fick Kåvepenin och Claritynspray. Lilla jag har ont i halsen och har rethosta. MEN förutom dessa små fysiska krämpor så är ju livet på topp, det kan ju inte vara annat när det är fest två dagar i rad! Idag har vi dessutom barnvakt och således sooovmorgon imorgon. Känns ju alldeles fantastiskt att se fram emot.

Nu tror jag nagellacket har torkat, dags att gosa lite med barnen (och kolla lite VM).

Tjingeling!

Bästa familjen!

Jag har världens finaste familj. Bästa mannen, bästa grabbarna. Snälla, fina, rara och omtänksamma. Spralliga, roliga och busiga. Fulla av liv! Jag älskar er, ni gör mig glad!

Ömmande knän

Jag har för någon månad sen kommit igång och joggat. Tisdagar och torsdagar är vikta åt mig, jag kan disponera dem hur jag vill och kände att det inte vore helt tokigt att få lite bättre kondis och strama åt lite lös hud while I'm at it. Så tre gånger i veckan (för det blir alltid nån timme över på helgen också) har jag snörat på mig skorna och gett mig ut i skogen, sträckan jag springar är knappt tre kilometer och därför helt perfekt att komma igång med, inte för långt men heller inte för kort. Dessvärre så hände nått i torsdags förra veckan, jag fick jätteont strax under båda knäna och smärtan vägrar släppa. En sjukgymnastvän berättade att finns slemsäckar där som kan bli inflammerade. Jimmy berättade att det också kan vara lårmuskelfästet. Who knows, allt jag vet är att jag inte kan springa än.

Vi var på dagisfest i tisdags ute i ett naturreservat som heter Lindbacke. Elvis hade så mycket pirr i kroppen och ville springa iväg lika långt som 5-åringarna och jag hade inte en chans att hinna ikapp med mina smärtor. Så illa känns det.

Hur som helst, när jag ändå har kommit igång och sprungit tre gånger i veckan i en månad så känns det ju helt omöjligt att bara soffa ner sig. Då har min nya härliga cykel kommit ordentligt till användning. Idag till exempel så tog jag med Elvis på en utflykt till Linudden. På vår väg såg vi ett gäng grävskopor, lyssnade på massor av fåglar, cyklade på smala stigar i skogen, på svart asfalt på bilvägen, vi såg hästar, trampade ner i "ko-gropar", klättrade över en jättehög stege över kostängslet. När vi kom fram till havet såg vi fiskar, båtar, en kanotist, svanar. Vi åt valnötter och drack saft, vi matade fiskarna med valnötter. När vi lagom cyklade hemåt kl 20:00 så satt Elvis och gäspade stort i cykelsadeln och somnade såklart gott med massor av friska sunda intryck av vårat lilla äventyr. Och jag kunde med gott samvete äta pizza med bearnaissås och ett stort glas cola.. Och nu väntar visst film och gottis, goda vänner är på väg.

Hoppas alla gör en bra helg!

Tröttmössorna

Idag vaknade jag först i familjen, vilket tillhör ovanligheterna. Klockan var kvart i nio och således en ganska kort tidsmarginal innan Elvis skulle befinna sig på dagis. Han låg mellan Jimmy och mig och snusade så gott, han kom nedtassande på natten. Det var inte mer än att ringa till dagis och säga att vi var lite sena och att jag lovade att komma ner med honom innan skogsutflykten kl 09:15.

Eftersom Love också sovit nonstop mellan kl 03 och 09 så tänkte jag att han inte skulle behöva att sova sina sedvanliga förmiddagstimmar vid 10-tiden. Så efter dagislämning och frukost trampade jag iväg till krykans barntimmar med Love. Där lekte vi i nån timme innan han kändes trött och grinig. Jag försökte med lite fruktsmoothie för att få upp energinivån men det gick sisådär så det var bara att trampa hem igen och lägga honom i sängen. Nu har han sovit i 2,5 timme... Jag antar att det tar på krafterna att lära sig gå, för nu jäklar gås det hej vilt här hemma. Han går och går, och ramlar och kryper. Inga jättestora blåmärken so far.

Nä, nu är det nog bra att byta till shorts och tshirt på Elvis (han får lätt soleksem så jag vill inte att han ska ha kort de värsta soltimmarna) och mellanmål bestående av glass, jordgubbar och mjölk. Mums! Ikväll lämnar jag barn och man och käkar på stans finaste restaurang, min pappa har bjudit sina barn på middag. Det ser jag fram emot!

Tjingeling!

Kvällstugg

Det är svårt att få Elvis att somna om kvällarna nuförtiden. Han försöker med alla möjliga knep. Idag började han tjata om att han ville äta smörgås. "mamma, jag vill ha frukost nu" Men eftersom jag visste att det mest var ett försök till att slippa ligga i sängen så sa jag att han får äta i morgon efter han har sovit klart. Efter ytterligare tio minuter "mamma, jag är färdig nu. Jag vill ha smörgås och juice och smörgås och macka och leverpastej och jucie och smörgås och smörgås... och gröna saker."

Rolig helg!

"Grrrrrrrr..." numera bor det ett litet lejon hemma hos oss
.

Vilken helg vi har haft, det har gått i 120 och var över innan den ens hann börja. Men det är ju ett kännt faktum att tiden går fort om man har kul.

Lördagen spenderade vi på Kolmården. Jimmys jobb hade kunddag och familjer var såklart välkomna. Vi passade också på att bjuda med våra vänner Oskar, Lotta och deras son Folke som är två år. Tillsammans med dom och två kollegor till Jimmy och deras familjer tog vi oss runt bland Bamseland, vargar, tigrar och andra spännande djur. Det var ömsom spöregn ömsom solsken så det var på med regnkläder, av med regnkläder, av med jackor, på med jackor etc hela dagen. Tur att man är rätt välorganiserad/rutinerad som tvåbarnsmamma och hade packat med det mesta...

Mata ej djuren" hade glömts bort när vi nådde savannen...

Love skulle bli uppäten i en enda tugga om den här vackra besten skulle komma lös.
.

I söndags var det återigen dags att packa in oss i bilen men den här gången styrde vi kosan norrut, närmare bestämt Sundsta utanför Norrtälje. Där stod Folkrace på menyn och "Jimmys challange". De tävlande var inga mindre än Bosse, Tage, Jimmy, Calle, Markus och John. Det visade sig sitta hyggliga rallytakter i Bosse och även i John. Den förstnämnde avstod A-final och därmed kammade John hem första placeringen. Jimmy tyckte det var jättekul och rattade in en tredjeplats.

.

Jimmy efter racet

Sådan mor sådan son

Idag tittade Elvis och jag på Bolibompa, harmlöst trodde jag. Men så kom ett fiskeprogram, en programledare var ute och fiskade med ett barn och fick två stycken ganska stora och fina fiskar. Elvis är otroligt faschinerad av djur och insekter nu, att följa myror på deras väg eller springa efter flugor tillhör favoritsysselsättningen. Så han satt med stora ögon när dessa fiskar vevades upp. Tyvärr så släpptes inte fångsten tillbaka utan de hamnade på skärbrädan. Först skars huvudet av och sen resten av rensningen... Elvis blev helt förtvivlad "Neeeej, så får man inte göra!" Jag förklarade att dom var hungriga och skulle äta fisken, jag vet inte hur pedagogiskt det är att säga sanningen alltid för han blev arg och fortsatte "Nej, dom får inte äta fisken!"

Han är en mästare på att hitta döda insekter. Mosade sniglar, uttorkade maskar eller fallna humlor. När han såg en död humla på vägen hem från dagis så sa han "mamma, titta humlan flyger inte mer, den är död"

Han är så stor nu, han vet så mycket, han ser så mycket. Och han har dessutom börjat fråga så mycket... Jag känner att vi närmar oss den stora varför-anstormningen...

regn och åter regn

Urk vad det är trist med regn när man varit bortskämd med 20 plusgrader och stekande sol i några dagar. Det blir liksom sånt antiklimax att leta fram mössor och jackor igen.

Vår bil strular som sjutton, det var inte länge sen vi hade den på service men nu är det dags igen. Alltid är det nått och det kostar ju så mycket pengar att lämna in den på verkstad. Visst kan man göra några saker själv som att byta nått filter eller olja men tid är också dyrbart som småbarnsförälder. Jimmy fick iallafall låna en sprillans ny Hyndai Santa Fe idag så han slipper ta tåget till jobbet imorgon. Det kändes som att sväva ovanför marken, man känner sig som en kung på vägen i stor bil. Den är fyrhjulsdriven, diesel (drar ca 0,6 l/milen), har över 200hk, sju säten, backsensorer och en liten videokamera som visar synfältet bakåt i backspegeln... amongst other things. Nya bilar är fett! Särskilt när man inte är nöjd med den man har.

Idag hade vi lite kvalitetstid hela familjen. Jimmy hade två möten i Nyköping på förmiddagen så vi passade på att äta lunch tillsammans på restaurang. Det händer inte allt för ofta. På eftermiddagen hälsade vi på Henke och Ida och blev bjudna på underbart födelsedagsfika. Det är alltid så trevligt hos dom, det känns verkligen kul att dom flyttat hit (från Stockholm).

När vi kom hem och Love somnat så snörade jag på mig joggingskorna och sprang iväg på min sedvanliga löparrunda, i spöregn. Tre gånger i veckan och det är tredje veckan jag är inne på nu med dessa nyttiga rutiner. Jag känner redan att jag mår väldigt bra av det.

Nu vill Jimmy att jag ska googla på IFK Nyköpings hemsida och läsa senaste matchreferatet. Det var toppstrid igår mot IK Tun och matchen slutade 1-1 och IFK förblev serieledare. Vi var där och kollade första halvlek, sen var jag tvungen att åka hem och lägga barnen. Love tyckte det var spännande att kolla på matchen en kvart ungefär, Elvis brydde sig mest om en fin skalbagge han hittade.

här-går-man eller lilla herr Gå Man

Idag fick jag barnvagnen såld, och har redan tingat en ny (en mindre, en sulky) på blocket som Jimmy ska hämta upp imorgon. Det känns bra och jag väntar med spänning tills imorgonkväll när han kommer hem med mitt kap. Dessvärre åker han direkt på fotbollsmatch efter jobbet så jag får vänta hela långa dagen, men den som väntar på nått gott...

Och som vi har väntat på att Love ska börja gå, men nu har det hänt. Han tar bestämda och målintriktade steg hela tiden, det släppte idag. Framförallt så vill han gå nu, tidigare har vi fått truga och truga och han har på sin höjd tagit två tre steg motvilligt innan han slängt sig till våra famnar. Kanske att vi får tacka kusin Brian som var här igår och visade honom hur man gör. ;-)

Nu ska jag pussa Elvis godnatt, Love sover redan och sen se färdigt hockeyfinalen.

Tjingeling!

Grillat

Åh så gott med sol och värme. Idag bjöd vi på grillafton, Anna & Lasse tog med förrätten, mamma och pappa fixade grilltillbehör och David efterrätten (Emelie var hemma sjuk). Sen fick alla ta med vad de ville lägga på grillen. Kvällen var mycket lyckad, god mat och glada barn.

Nu sitter de stora grabbarna och kollar champions leaguefinal. Jag är trött och lite solsvedd, dags att sova.

Godnatt!

La Luna

Idag har varit en riktigt härlig dag. Den kunde ha börjat i mindre katastrof dock då det var Förskolans dag idag och barnen ombeddes komma utklädda. De flesta barn verkar gilla att klä ut sig men inte Elvis, än så länge iallafall. Men jag lyckades locka på honom hans finfina Barcelonadress och eftersom vi som vanligt var sent ute till dagis så skyndade vi på det hela genom att låta Elvis jaga mig. Det är alltid kul att jaga! När vi nästan var framme så snubblade han till och föll ner med knäna i asfalten och skrapsåren ett faktum. Han blev lite ledsen, ville ha nappen och gå hem. Men väl inne på dagiset så var det ballonger och barn i full fart så jag tvättade hans knän och satte på plåster som snabbt slets bort så var allt glömt.

Jag och Love lyfte lite stenar på framsidan (vi håller på att göra om trädgården) och gick sen in för tupplur och bullbak. Efter en sen lunch gick vi och hämtade Elvis på dagis och åkte och tankade och lämnade tillbaka ett gäng hyrfilmer. Vi passade på att svänga förbi mormor och morfar och var kvar där hela eftermiddagen och hjälpte till att kratta gräs och blev bjudna på köttbullar.

Kl sex skulle Jimmy komma hem från Stockholm så vi skyndade oss hem för att vara hemma när han kom hem (eftersom han inte hade någon nyckel med sig). Jag badade Love och nattade honom, sen på med joggingkläderna och ut på en skön tur i skogen (när man springer är det allt annat än skönt men känslan efteråt är det definitivt, lite som en förlossning kanske ;-). Jimmy slet som ett djur med stenplattor, grushögar och inte minst syrénträdet på framsidan och Elvis lekte med barnen på gården till sena kvällen.

Efter dusch så lagade jag lite matlådor (lammfärsbullar) och nu dags att krypa till kojs. Imorn kommer också bli en rolig dag. Först ska jag rå om mina barn på förmiddagen, lunch tänker vi äta i hamnen med goda vänner och deras barn, till eftermiddagen har jag bjudit hem David och Ecke på saft och bullar och middagen hoppas jag blir hämtpizza (eller leveranspizza snarare). Jimmy tar tåget till jobbet imorn och ska på after work med vinprovning och tre-rätters hos en kund, han sover kvar i Norrköping och kommer hem lördag förmiddag istället. Sen rullar helgen på med en massa aktiviteter också... men det skriver jag om senare.

Godnatt!

p.s. När vi gick in idag så vänder sig Elvis om i dörren, pekar på månen och säger ordagrannt "mamma, jag når inte månen. Pappa har långa armar, han kan ta ner den!" Lilla mysgrabben!

Lycka är...

... att få en hel klase med vindruvor.

Barnvagn till salu!

Nu åker inte Love längre i stora vagnen, den är tvättad, putsad och fräsch. Och till salu! Det är en BRIO Happy årsmodell 2007, compactchassi, vändbart handtag, ventilation i sufflett, luftdäck med helt nya innerslangar, reflexer, lastkorg under vagnen. Liggdelen är i snygg kahkibrun färg och sittdelen i ljus beige. Jag tycker den är snygg och stilren, inga bulliga former eller krusiduller. Jag har varit mycket nöjd med denna vagn!! Det är bara att slå till, vrakpris 2000 spänn! Ring mig på 070- 48 38 070

.

Sittdel, i ljus beige färg

Liggdel, bakifrån med suffletten uppfälld

Liggdelen bakifrån med suffletten uppvikt och ventilationen i full effekt

.

Liggdelen, enkel och stilren

Compactchassit gör att vagnen ryms även i trånga utrymmen

Vroooooom!

För några dagar sedan fick Elvis en tvåhjuling. Han kör så gummit ryker. Han cyklar utan att hålla i styret, han tvärnitar, han står upp, han släpper pedalerna, han cyklar på gräset, han cyklar över kanter, ner i grushögar.. ja, överallt. No pain no gain, antar jag att hans motto är. För han ramlar ju ibland, men han reser sig fort och berättar stolt "idag har jag kraschat fyra gånger" eller vad det nu är. Han tycker det är superkul och står och trampar vid dörren så snart han vaknat och vi får kämpa med att få in honom sent på kvällen. Love sitter vid sin Bobby Car och tittar storögt på brorsan... Ja, det är inte lugn och ro att vara förälder these days. Men det är härligt, man ska känna att man lever. Jag känner det lite extra just nu efter joggingturen idag.

Trött, tröttare, tröttast

Love somnade kl 19:30 igår och sov 12 timmar i sträck. Det händer ytterst sällan. När jag vaknade imorse så hade jag alltså fått en hel natts oryckt sömn, fantastiskt! Men det verkar bara ha gjort mig ännu tröttare så idag går jag omkring som en zombie här hemma. Det känns lite synd för idag är min joggingdag. Jag har börjat jogga... Första löpturen var i lördags, i ryssvärmen. Svetten lackade och tätt i hälarna hade jag Jimmy och Love på cykel som pushade på.

Igår cyklade Love och jag in till stan, jag hade en läkartid med min gamla barnmorska och det var kul att visa upp Love som hon ju lyssnat och klämt på under nio månaders tid när han låg i min mage. Sen besökte vi öppna förskolan på Nico och lekte och stojjade i en timme innan vi mötte upp morbror David och gick hem till Henke och fikade Idas underbara bullar. Med ett stopp på HM för att köpa kepsar till Elvis så trampade vi hemåt och hämtade storebror på dagis sen utelek hela dagen. Det är ju så härligt att vara ute och leka i solen.

Idag tuffar vi på med minsta möjliga fart. Eller barnen är det ju ingen hejd på men mina ansträngningar är måttliga. Vi har varit ute och lekt i sandlådan, Love badat i diskhon, jag har tvättat barnvagnen som ska säljas på Blocket så vi kan köpa en liten sulky till Love istället.

Nu ska jag mysa med Elvis en stund medans Love sover middag. Dammsuga... det får bli en annan dag.

Fredagkväll

Elvis förgyller alla tillfällen. Här frukostspex.

Skönt att vårvärmen är här så vi har fått ett extra rum att vistas i.

En liten sagoberättare

Igår när jag nattade Elvis och hade läst både en bok och berättat en saga så låg vi länge tysta och blundade. Jag trodde att han somnat när han utbrast "mamma, mamma, vet du" sen kom något helt fantastiskt som en egen påhittad saga ur hans mun. Den gick ungefär så här:

"Mamma, mamma, vet du... En dag på stranden, där var krokodilen. Och Elvis grävde i sanden så kom krokodilen och var i vattnet. Jag ropade då och mamman sprang. Snipp snapp snut, så var sagan slut."

Sen utvecklade han samma saga i tre omgångar. Men alla var dom vid vattnet, lite spännade och jag och Elvis i huvudrollerna (förutom krokodilen). I en av dom kom polisen och körde krokodilen till fängelset.

Idag satt han länge i soffan efter duschen, han studerade sina fötter och säger "titta! jag har en kula där!" och pekar på fotknölen. Sen ville han se på mina fotknölar och även pappas.

Han är verkligen inne i en upptäckarålder nu, det är så härligt.

Lite bilder

Nu var det bra länge sen jag la ut bilder i bloggen, så här kommer ett gäng. Det har visserligen varit en mycket händelserik vecka och inte minst helg med två ettårskalas och en bröllopsmiddag så jag skulle kunna skriva ett långt inlägg. Men det tar vi nån annan gång!

Tuffing i solbrillor.

Jag njuter av vårsol på altanen i Björnrikestugan, vilken härlig vecka vi hade! Visst var barnen lite sjuka och resan (hem) var lång men jag tankade ändå en massa härlig energi.

Brian har haft ettårskalas! Grattis kusinen!

Schwipp...

... Schwoop!

Loves absoluta favoritsysselsättning, riva ner cd-skivor.

Förväntansfulla bröder väntar på bonden och tjocka hästen Brunte...

Titt-ut! Jag har också fyllt år!

Dagarna går i ett...

Det finns inte mycket tid över till bloggande, tyvärr. För jag tycker det är rätt skön avkoppling att sitta och näta, blogga lite, uppdatera mig på vänners bloggar osv.

Det som hänt sen sist är ju 30-årskalaset förra helgen, umgänge med brorsan, filmkväll med Avatar, frukostmums hos Sara med en massa andra mammor i grannskapet (så otroligt bra med nätverkande redan nu fast barnen är små), presentshopping till kusin Brian som blir ett år i morgon och till Love som fyller på lördag, presentshopping till kommande bröllopsmiddag på lördag, matköp och storhandling inför Loves födeledagsbrunch på söndag, lite allmänt städ och fix. Ja, dagarna går onekligen i ett. Jag har glömt göra en del saker i veckan också, tex hade jag ett läkarbesök till mig själv som jag lyckades förtränga på ett eller annat sätt. Jimmy har ett tufft fotbollsschema med match måndag, onsdag, fredag så det innebär långa dagar för mig också eftersom jag inte får så mycket hjälp hemmavid. Men efter nästa helg, då ska jag pusta ut och ta tag i något väldigt viktigt: Jobbsökandet!

Idag ska jag på utvecklingssamtal på förskolan. Ska bli spännande att höra vad dom säger. Lisbeth (bästa grannen två kvarter bort och syrrans svärmor) ska passa Love nån timme medans jag är borta. Jag såg Elvis genom fönstret nyss, då var ett litet gäng från förskolan på utflykt. Varje torsdag går dom på promenad till skogen. Dom är så söta när dom går i led, med ryggsäck.

Imorgon så ska vi ta bussen in till vårdcentralen för Loves ettårskontroll och vaccinering. Kl 09.40 ska vi vara där och det är mitt i hans sovtimme.. Men det blir nog bra.

Ha en bra dag!

30-årsfest!

Hej och hå så var helgen till ända. Men ack vilken rolig helg! Igår ställde vi till med 30-årsbaluns för Jimmy. Han har varit ovetandes fram tills jag insåg att jag inte orkade med allt styr och ställ helt själv, när han fick en inköpslista på väldigt mycket alkoholhaltigt från Systembolaget så gick det inte att längre förneka vad som komma skulle. Däremot så hade han inte en susning vilka som var bjudna.

Vi vaknade kl 07:00 på lördagen och drog igång direkt, dammsög, möblerade om så det blev ett dansgolv i vardagsrummet, fixade ett rum med bordshockey och ett annat rum med singstar, vi satte upp tipspromenad (eller "Jimmy-promenad") uterummet dukades och öltunnan fylldes med is. Buffébordet dukades och skumpan korkades upp. Dagen gick i ett och min tanke med att bara ligga på sängen med en drink i handen sista timmen innan första gästerna skulle dyka upp kunde jag ju glömma...

Sen dök den ena efter den andra vännen upp och Jimmy sken som en sol. Vi åt och drack gott, festade till en bra bit efter midnatt. Grannarna var bortresta så det var fritt fram att hålla igång så länge vi hade lust och ork. Barnen sov hos mormor och morfar och vi tänkte passa på att ta sovmorgon idag.. kl 08:15 vaknar jag och strax därefter Jimmy. Varför blir det alltid att man vaknar tidigt när man får/kan sova? Något bakis röjde vi undan efter gårdagen och slog oss ner i solen och åt pizza och drack cola.

Nu är barnen hemma igen och vi ska marinera kycklingen inför middagen.. Hoppas alla haft en härlig valborgshelg. Jag är mycket nöjd över min iallafall.

Elvis

Min goding till son, min förstfödda älskling. Här en bild från sommaren när vi bodde i Årsta. En månad kvar till ettårsdagen och redan så stor, klok och världens finaste. Ska ta en bild på min andra goding till son när han vaknar. Nu, dags att skura golv!

Döden

Hur mycket vet en 2,5 åring egentligen?

Idag fick Elvis sovmorgon, han däckade på soffan igår redan kl 18:00 och vi bar upp honom till sängen och tänkte att han skulle sova för natten. Redan efter två timmar vaknade han och kunde inte somna om förrän kl 22:30, då var det lika bra att låta honom sova ut så jag ringde förskolan och informerade om att vi kommer ner senare.

Elvis ville helst inte till dagis imorse, utan precis som igår ville han vara på gården och gunga i dom nyuppsatta gungorna. För att locka honom ställde vi oss i fönstret i vardagsrummet och tittade ner till dagiset och alla barn som cyklade, klättrade i träd och hade skoj. Då får vi syn på en ambulans med blåljusen på som svänger upp på Blåbärsvägen. "OJ, en ambulans" säger Elvis. "Det är nån som gjort illa sig, åka sjukhuset" "Gjort illa sig, kanske dör"

Nu kan jag inte minnas att jag pratat om sambandet mellan sjukhus och döden för Elvis. Visst vet han att man åker till sjukhuset om man gör sig illa eller är sjuk och att det är ambulansen som plockar upp sjuka eller skadade. När en 2,5 åring nämner döden känns det väldigt avdramatiserat och naturligt. Kanske för att dom inte har någon vidare relation eller erfarenhet utav döden ännu. Inte vet vad det betyder och innebär. Eller helt enkelt för att döden är något väldigt naturligt trots allt. Sen finns det givetvis mer eller mindre onaturliga dödsorsaker, men det är ett annat kapitel.

Det Stora Äpplet

Så här är det. Jag har varit så sur och stressad att Eyjafjallajökull (eller hur det nu stavas) bestämt sig för att få ett utbrott just precis nu. Anledningen är att jag själv är drabbad. I flera månader har jag klurat och planerat på en överraskningsresa till Jimmy för att han fyller 30 år. Jag resonerade att det ska bli en dag han alltid kommer att minnas, en storslagen upplevelse. Att komma iväg bara han och jag i några dagar och nätter, det vore ju helt fantastiskt.

Så jag sparade och sparade, fick tillslut ihop några slantar och bokade en resa till New York. Hittade ett riktigt bra hotell med bästa läget och direktflyg med SAS. Jag började planera vår vistelse, jag bokade biljetter till hetaste Stand-Up Comedy stället, hade kontakt med nattklubben the Element, bokade bord på schyssta restaurangen etc etc. Jag köpte tågbiljetter Nyköping-Arlanda, jag ordnade med pass och barnvakt. Allt var klart.

Men så får man sig en fet påminnelse att det blir aldrig som man tänkt sig.

För givetvis var jag tvugen att avboka. Med facit i hand så kom faktiskt just vårat flyg iväg men med stressen att vara ovetandes om vårat flyg hem skulle ha samma tur var för stor. Hade vi inte haft barnen hade jag kanske kunnat chansa. Men nu avbokade jag resan istället. Och det var en stor sten som föll från mitt sinne (även om det var tufft att härja sig fram bland flygbolagets telefonköer och bläddra bland avbokningsklausuler) när det beslutet var taget. Nu kunde jag fokusera framåt. Men hjälp vad svårt det var. Nu hade jag bara några få dagar att hitta på en ny likvärdig 30-årspresent till Jimmy. Jag bestämde mig snart att det går inte, det finns inget som en schysst långweekend i New York City (jag har varit där två gånger, Jimmy ingen gång) så min present till Jimmy blev istället en uppskjuten resa. Vi åker dit i höst. Jag längtar redan!

Sen tar det inte slut här. Elvis och Loves födelesedagspresent till pappa är fast i London pga av askmolnet... men den presenten är en annan historia och kanske att jag skriver om den en annan gång.

p.s. Käre bror + fru landar snart i Frankfurt, Arlanda har öppet så det verkar som att dom kommer att kunna ta sig hela vägen hem också. Underbart!

Globala bekymmer

Elvis på dagis och Love har somnat om. Då passar jag på att få i mig frukost och uppdatera bloggen.



Det är två saker som kretsar i mitt huvud. Det är dels vulkanutbrottet på Island och dels största älsklingens födelsedag imorgon.



Min lillebror och hans tjej, ursäkta fru menade jag (dom gifte sig i Sao Paolo för några månader sen), är på resande fot sedan årskiftet och meningen var att dom skulle vara hemma nu. Men så fick ju en vulkan på Island för sig att lätta lite på trycket och vips så var hela Europa lamslaget av aska i atmosfären. Min mamma har slitit sig i hår och sinne för att försöka boka om biljetter och få hem dom på ett eller annat sätt. Det är ingen lätt match då telefonköer till flygbolag etc är dygnslånga och när man väl kommer fram är det stressade, trötta och rådvill personal som svarar. Det tidigare bokade rutten skulle gå Miami-London-Arlanda och den är redan körd. Nu har mamma bokat om dom till Miami-New York-Frankfurt-Arlanda imorgon.. så håll alla tummar och tår att vindarna vänder och flygplatserna hålls öppna.



Jag älskar att resa och den längsta resan jag gjort (förutom mitt år i USA) är en månad i Thailand och Indonesien. Jag hade kunnat stanna längre än en månad, absolut, men vad jag upptäckte hos mig själv var att jag inte gillade backpacking-kulturen. Jag vill se och uppleva saker, ta dagen som den kommer, men att kuska runt i svettiga kläder, tung packning i trånga bussar och aldrig riktigt veta när nästa rena säng finns att tillgå var inte min pryl. Eller då var det helt ok men idag skulle jag lätt välja en veckas charter all-inclusive med barnen istället för äventyr á la high chaparall. Vad jag försöker säga är att jag tror mig ana hur trötta och hemlängtansfulla David och Emelie måste vara nu. Hur bra resa man än har haft så har man ju oftast ett slutdatum, en hemkostdag i huvudet, en målbild. När det rubbas, och om man är just trött, skitig och kanske inga semsterpengar kvar, då måste det vara oerhört jobbigt.



Den andra saken jag tänker på och har tänkt på ett bra tag är att Jimmy fyller 30 år imorgon. I tre års tid har jag blivit lite smått terroriserad av honom att jag passerat 30-årsstrecket men nu är det över med det! Vad morgondagen kommer att bjuda på avsöljar jag i nästa inlägg...

60 mil

Efter en härlig veckas semester i finfina Björnrike tar det emot att sätta sig framför datorn och blogga. Det finns förvisso en hel del att berätta om, inte minst om hemresan. Ni vet ju att Love inte är bilentusiasten i familjen och besitter en hel del röstresurser om han vantrivs... ha det i åtanke när jag i korta drag berättar om hemfärden. Björnrike-Nyköping, drygt 60 mil.

Vi sa hejdå till farmor och farfar, och stugan, för denna gång med att mumsa i oss varsinn pinnglass. Sen bar det av hemåt. Love somnade ganska snabbt och Elvis var lugn och sneglade mest ut genom fönstret och tänkte säkert på alla äventyr han varit med om under veckan. Efter två timmar var det hög tid att stanna och äta lunch, vi tog siktet på Max i Bollnäs. Elvis fick leka av sig rejält i klätterställningen utanför medans Jimmy och jag turades om att köa till kassan. För köa det fick vi... det var en gymnasieklass före oss. Vi tvekade lite om vi skulle vända och hitta ett annat ställe men resonerade som så att det inte skadade för barnens skull med ett längre stopp (även om det var frustrerande för oss). När vi fick vår mat visade det sig att Love inte alls var sugen på hamburgare eller fruktsalladen, min falafelburgare var alldeles för stark och Elvis råkade spilla ut sin läsk över hela sig. Eftersom Elvis kläder var instuvade nånstans ej åtkombart i bilen fick han åka hem byxlös.

Jag hade varit kissnödig sen vi lämnade stugan men det var så lång kö till toaletterna så jag bestämde mig för att hålla mig en stund till och Elvis och Love fick nya blöjor i bilen. Efter 1,5 timme på Max satt vi åter i bilen. (Aldrig mer Max i Bollnäs har vi lovat varandra, alla gånger vi stannat där har vi varit missnöjda)

Efter nån timmes färd slumrar Love in igen och Elvis ser film. Jag behöver verkligen gå på toaletten nu och Jimmy svänger av E4:an vid Månkarbo och har tänkt stanna vid nån skogsdunge. Men jag har ingen lust att kissa i nån skogsdunge och säger att han får leta rätt på en bensinmack (såklart!) och när han ska vända backar vi ner i ett dike med löst grus och bilen spinner och motorn börjar ryka - massor. Jimmy blir orolig och vi måste ut ur bilen, det är kallt, regnar och Elvis som inte har några kläder på sig...

Efter lite motorkoll så bestämmer vi oss att försöka ta oss hem med bilen ändå. Jimmy lyckas slira sig upp ur grusdiket och vi är on the road igen. Bara det att Love är asförbannad och skriker sig röd hela vägen hem känns det som. Men det stämmer inte för jag gjorde mitt bästa för att underhålla honom och det tyckte han var lite kul då och då iallafall.

Klockan 20.00 rullade vi in framför huset, trötta men glada att vara hemma.

Borta bra men hemma bäst!

Sjuka barn

Dagen har bjudit på blandade aktiviteter. Elvis har iallafall tagit sig en topptur med vessla till Vålstugan där han fikade bulle och choklad, kastade snöbollar på farfar och fes i snön (!). Han var väldigt glad och lycklig när han kom hem och berättade om sina äventyr. Vesselfarbrorn hette Allan och välkomnade Elvis att åka med nästa år också. Tur det!

Jimmy och jag åkte på en liten sightseeing till Vemdalen och fyndade en tempurbäddmadrass till våningssängen för halva priset och fick dessutom en tempurkudde till mig på köpet! Hur vi ska få plats med detta i packningen hem är en annan femma. Jag hittade även ett par finfina vinterkängor för halva priset till mig också. Tänk att det alltid går att fynda vart man än är ;-)

Inte nog med att Elvis brände sig lite i solen i måndags, nu pryds hans kropp av en hiskelig massa utslag. Han har fått någon allergisk reaktion av något och det kliar och är jobbigt. Innan jag somnar ikväll ska jag skriva en lista på allt han ätit de närmsta dagarna för att se om det kan vara nått sånt. Love har nog haft tredagarsfebern eftersom han hade hög feber och nu en massa utslag på mage och rygg (inte samma som Elvis).

Det verkar bli en lång kväll eller natt, Love är envis som sjutton och vägrar somna om efter att ha vaknat för nån timme sedan... Vår vanliga nattning som funkat så bra hemma är som bortblåst. Är det semester så är det, resonerar han nog. Vi gav alvedon för 20 minuter sedan och nu sitter han lugnt i Jimmys famn framför teven iallafall, kanske att det är nån tand eller utslagen som stör nattsömnen iallafall.

Gääääsp!

I natt var Love vaken mellan kl 01-03, Elvis tog vid kl 03 och somnade strax vid 05. Gissa om jag är trött idag! Minsta möjliga knop görs. Elvis har hängt med farmor och farfar på en tur till toppen av fjället i vessla, ska bli mysigt att höra vad han tyckte om det när dom kommer hem.

Tjing tjong!

Rapport från Björnrike

Resan upp i söndags gick finfint. Vi startade efter lunch och hoppades på att Love skulle sova sina sedvanliga 1-2 timmar strax därefter men tji fick vi och han sov max i 35 minuter för att sedan vara vaken hela resan. Det tog iallafall inte så lång tid som sist, vi satt väl en sju timmar i bilen och två kortare stopp för toabesök och ett för tankning. Men en eloge till barnen iallafall som skötte sig ypperligt och jag känner mig inte bekymrad för samma sträcka hem på söndag.

Igår och idag (likt söndagen) har bjudit på strålande solsken och värme. Jimmy och jag fick hela måndagen på tu man hand i backen, vi kom hem glada, trötta i benen och lagom solsvedda. Barnen hade haft skoj med farmor och farfar. Natten till idag så vaknade Love med hög feber och den har dessvärre hållt i sig hela dagen. Vi har varvat ipren med alvedon och nu lyckats få ner den under 38 grader iallafall. Håller tummarna att han vaknar frisk imorgon.

Nu är det filmdax med Elvis en stund innan läggning.

Semester!

Imorgon beger vi oss norrut, närmare bestämt till Björnrike i vackra Härjedalen. Där ska vi möta upp farmor och farfar (och lite senare goda vännerna Victor, Elin och Markus med deras 11 månaders dotter Kitty) för att spendera en härlig vecka i fjällen. Resan upp är vi inställda på kommer att bli bedrövlig, 10 timmar i bil med en Love som hatar att åka bil, sitta fastspänd med myror i hela kroppen rimmar illa. Men det kommer iallafall vara värt det!

Minnen

Det är så stor skillnad på mina söner, både till sätt och utseende. Uppfatta mig inte fel, för jag älskar att det är två helt olika individer och personligheter även om jag upplevt det som en ganska tuff period med Love. Men det beror inte enbart på att han varit mer "krävande" utan även att det funnits en trotsig 2-åring med sina behov med i bilden hela tiden. Nån dag framöver ska jag skriva ett inlägg om vad som skiljer sig allra mest mellan grabbarna.

Här kommer ett smakprov på hur Elvis var som 9-10 månaders bebis (jag hittade gamla anteckningar i datorn).

Nu är du nio månader, tiden går så fort! Du har sju tänder, kan säga pappa och lampan (men det låter som ”-pan”). Du är så nyfiken och pekar på allt möjligt och säger titta (”-titt”). Du kryper omkring jättebra men vill helst gå, du kan gå jättefint om du håller nån i handen. Allra snabbast går det om du får hålla i båda händerna, då springer du. Vi har tillbringat pappas första semestervecka på landet, det var sol och skönt och du trivdes. Vi åkte flakmoppe och du somnade i min famn på vägen hem, det var så sött! Du älskade att gunga och fann ro och somnade gott där också. Du skriker och blir förbannad när jag tycker att du har gungat klart.

Du är väldigt godtrogen och kärleksfull och älskar att komma upp i någons famn. Du ger stora blöta pussar med öppen mun. Du vinkar hejdå till alla. Åker vi tunnelbana eller buss charmar du alla, det finns inte en enda som kliver av utan att säga hejdå till dig.

10 mån- nu har du lärt dig att gå. Det tog två veckor, du ville först gå och hålla oss i bägge händerna. Sen så försökte vi med att bara hålla med en hand, då blev du osäker och lite rädd, sökte stöd med andra handen. Efter några dagar så hade du vant dig och du gick utan problem med bara en hand. Sen gick det en vecka och nu går du själv. Det är bara korta sträckor men du går väldigt stadigt och är du fokuserad går det bättre. Ibland slänger du dig sista metern så det gäller att vara med med öppen famn.

Pappas tredje semestervecka spenderades på Romholmen, solen sken och vi badade i havet varje dag. Första dagen tyckte du det var kallt (det var 23 grader varmt!) men när du såg oss andra plaska varje dag så ville du inte vara sämre. Du hade en jättetuff surfdress o’neill för att skyddas mot solen.

Du är för det mesta väldigt glad men vi börjar märka ett visst temperament.. Tar det för lång tid innan maten är klar visar du det väldigt tydligt. Får du leka med något du gillar (typ en mobiltelefon) så finns det inte en chans att vi får tillbaka den utan protest. Du sover 20.00-08.00, läggningen går bra men du kan vara lite ledsen de första fem minuterna.

Min tuffing

När vi satt i bilen för några dagar sedan blev Elvis bländad av solen och ville låna mina solbrillor. När han fått på sig dom utbrast han högt och tydligt "mamma, jag är snygg!".

Glada påskhelgen

Vilken härlig påskhelg! Solen har värmt och barnen varit glada. Vi hade en skön och lång fredag hemma, på lördagen var vi bjudna på påskmiddag hos mormor och morfar tillsammans med Anna, Lasse och kussen Brian, på söndagen åkte vi till Upplands Väsby på 25-årskalas och efter det åkte vi hem till farmor och farfar och sov över. Vi passade såklart på att bada i deras nya otroligt sköna bubbelbadkar hela gänget. Elvis diggade undervattensbelysningen och vi ger upplevelsen fem plus av fem möjliga!

Dessvärre så vaknade vi med fem centimeter snö imorse, det var mindre kul. Men kanske lika bra eftersom vi har vinterdäcken kvar på bilen, nästa vecka åker vi till fjällen!! Weeehooo!

Mina påskkärringar

Idag skulle barnen på dagis få besök av påskharen Ellen (eller Älgen, som Elvis sa) och vi föräldrar uppmanades att klä ut våra barn till små påskkärringar. Så imorse fick Elvis lite fräknar på kinderna, huckle och förkläde. Han var så söt! Men så var det något som inte alls kändes bra när vi kom fram till dagiset. Han var så lågmäld och obekväm. Jag trodde det kanske berodde på att han somnade 21:30 och vaknade redan kl 06:00 och således var trött. När jag informerade en fröken om detta så smet Elvis in på toa och när jag gick dit så stod han där och gnuggade bort sitt smink och sa till mig att han inte ville vara påskkärring. Lille gubben! Så snart han var torr om kinderna och kläderna var av så blev han sitt vanliga glada, spralliga sig själv igen. Tänk vad det yttre kan påverka det inre (och vise versa).

.

En helt vanlig måndag

Idag är det exakt sju dagar sedan jag besökte vårdcentralen och läkare för att jag då i närmare 10 dagar gått med en överjävlig "förkylning". Idag ringde läkaren och hade fått provsvaren från den bakterieodling som gjordes från mitt snor (fresh!). Och, ja, såklart var det en jobbig bakterie som LÄTT hade kunnat eliminerats med antibiotika. Hade jag inte trott det hade jag ju inte sökt läkarvård, jag tror mig kunna känna skillnad på vanlig förkylning slash överjävlig förkylning. Nu är det ju så att det nästan gått över av sig självt så jag tänker fortsätta låta kroppen läka ut det, men det känns ju aningens bittert för veckorna som gått har ju inte varit fjäderlätta.

Det var pneumokocker som huserat i mig, Elvis är vaccinerad sen han var bebis och Love har påbörjat vaccination mot just dessa bakterier men det känns ju onekligen som att han också haft en släng av dessa i sig. Läskigt för pneumokocker kan sätta sig i hjärnan och ge inflammation där. Oh well, livet går vidare. Idag när jag badade barnen så upptäckte jag små små röda prickar på Elvis rygg och mage så det blir till att kolla lite extra imorgon och hoppas att dom inte är kvar då...

Bra helg trots förkylning!

I fredags hade vi besök av Stockholmskompisarna Loa och Leon (jämngamla med Elvis och Love) med mamma Lollo. På lördagen passade vi på och bjöd hem Lollo och Fredrik, utan barn. Räkor, vin och trevligt umgänge. Sånt som man aldrig kan få nog av. :-)

Nu är det dags att ta fram solbrillorna! Härligt med vårsol och värme!!

Nya vårskor och bandytakterna sitter fortfarande i!

Vindruvan

Det här med att ha ett syskon är inte så lätt, iallafall inte om man är liten. Tänk att behöva dela precis allt. Så när Love sov igår på dagen och jag och Elvis lekte i hans rum bestämde sig Elvis för att minnsann inte dela. Så här var det. Vi hade en skål med vindruvor som vi låtsasmatade dinosaurier med, vi åt en hel del själva också. Tillslut blev dinosaurierna mätta och det var bara vi som åt. Elvis berättade för mig att han var "frisk i magen nu" och "ska äta alla själv". Jag frågade om jag fick ta en men han svarade nekande. När jag tog en ändå så tog han den ur min hand. Riktigt girig med andra ord. När han hade moffat i sig alla och det bara var en endaste liten druva kvar så frågade jag om inte jag kunde få den sista. Då tog han den och bet av den på hälften och utbrast "här mamma, den sista biten får du!". Så visst har han lärt sig att dela med sig även om det sitter djupt inne.

Statusrapport: Jag mår fortfarande kasst men Love verkar må bättre. Håller tummarna för en friskdag imorn!

Pirayan

Jag borde byta namn på bloggen till Livet med Elvan och Pirayan. Jag har väl cirka hundra små bitmärken och blåmärken på främst armarna efter Loves huggattacker. Jag blir givetvis jättearg och säger ifrån ordentligt, vanligtvis reagerar han med att bli riktigt arg själv och hugger med tänderna för att få ge mig ytterligare ett bett.

Idag fick vi tid hos doktorn och tur var väl det för hela natten hade jag legat sömnlös med feberfrossa. När dagen grydde var det som att jag levde i en liten bubbla för jag hade sånt tryck i öronen att jag knappt hörde något annat än mitt eget knaster (ni vet hur det känns som det knastrar i huvudet när man är sjuk?). Det var helt outhärdligt, så därför var det skönt att ha läkartiden att se fram emot under dagen. Det ingav förhoppning. Väl hos doktorn så kollade dom sänkan, som var på 32 och normalt för kvinnor under 50 år är 15... Så det var ju en rejäl förhöjning. Mina öron var röda men det var inte någon öroninflammation trots färgen, trycket och smärtan. Vi avslutade besöket med att ta ett näsprov vilket gick ut på att föra upp en mindre tops långt in i bihålorna och det var banne mig det obehagligaste nånsinn. När provet på det kommer tillbaka (om några dagar) får jag besked om exakt vilken antibiotika som kan bota exakt min överjävliga förkylning. Så nu får jag nässpraya med kortison och ta ipren för bröstsmärtan i väntan på tyngre arsenal.

När vi kom hem från doktorn så väntade en underbar krya-på-er-tulpanbukett från farmor och farfar, vi blev faktiskt lite friskare eller piggare pronto. Så tack så mycket!

Imorgon har vi en hemmadag då Elvis är ledig från dagis (som han tyckte var superkul att vara tillbaka till efter en längre tid hemma). Jag hoppas vi får sova gott i natt och att både Love och jag vaknar snäppet friskare.

Kram till alla.

I Love You, Man!

Livet med Elvan och Boven tickar på om än i sjuk tappning. Elvis har blivit frisk, nu är det bara det gnälliga, gnöliga kvar men det kommer med största sannolikhet botas av stimulans av andra dagisbarn och vanliga rutiner igen. Imorn blir det tillbaka till förskolan med andra ord. Jag ska ligga på luren imorgon bitti och boka läkartid på Vårdcentralen för mig och Love, det här kan bara inte vara en vanlig förkylning...

Ska meddela nyfikna att Loves ögonkontroll gick finfint, han har inga synfel och läkaren tyckte inte att han skelade alls. Så det känns ju skönt att kunna lägga det åt sidan.

Nu ska jag njuta av sen middag framför en film (I love u, man!), Jimmy står i köket och kokar ihop nått smarrigt. Sen hoppas jag på att få sova ordentligt i natt, det kan ju vara därför jag känner mig extra sjuk. Att sömnbristen liksom förlänger och förvärrar allmäntillståndet.

So long!

And the sjukstuga continues

Förra fredagen blev Elvis sjuk, feber och hosta. Han hade klagat på ont i halsen i några dagar. På lördagen var han pigg och hostfri så vi packade in oss i bilen och åkte till farmor och farfar (och även faster Mia och kusin Harry var där!) och hade en heldag på Lidingö. Dessvärre kom hostan och febern tillbaka med råge och vi har varit sjuka hela veckan jag, Elvis och Love. Jimmy har, kanske tur i oturen, varit på utbildning tis-tors och sluppit det värsta.

Det är så jobbigt att ha två sjuka barn samtidigt. Jag räcker liksom inte till, särskilt om jag också är lite sjuk. Men nu är Jimmy hemma och trots mina röda ögon och rinnande näsa ska jag ge mig ut en sväng för jag blir tokig att bara se husets väggar - innifrån!

Ha en fin helg!

Lycklig trots sömnbrist och sjuka barn!

För två veckor sedan kände jag mig så himla lycklig, svårt att sätta fingret på vad som var det där lilla extra som gör att man måste utbrista sin glädje. Jag skickade ett litet mail till Jimmy där jag skrev att jag var extra lycklig. Det fick jag äta upp. Den natten började Elvis sin vinterkräksjuka... och resten vill jag bara glömma. Idag hade jag den där härliga känslan i kroppen igen och jag vågade mig på att berätta det för Jimmy, jag tänkte som så att barnen redan är sjuka. Riktigt jobbig hosta och feber.

Jag sover kasst, jag hoppas innerligt att det inte beror på nya inredningen i sovrummet. Den är inte så harmonisk och rogivande som alla förstå-sig-påare menar att det ska vara utan ett rum med attityd och personlighet, så som vi vill ha det.

Imorn är det upp i ottan som gäller, Jag ska till ögondoktorn med Love och få veta huruvida hans skelning är nått att bry sig om...

Nu middag sen hollywoodfruar, det är väl idag?

Nu är det (snart) helg!!

Imorgon är Elvis hemma från dagis och vi ska mest mysa, leka och framför allt fixa hemma. Kanske att vi tar bussen in till stan om ork och lust finns på eftermiddagen. Imorgon kväll får vi besök av goda vänner som snart ska flytta hit från Stockholm, jiiihoo! På lördag ska Love vara hos mormor och morfar så Jimmy och jag får kvalitetstid med Elvis. Det ska bli så mysigt, han kämpar med att dela tillvaron och vår uppmärksamhet med Love och varje dag är det fight och tårar. Elvis behöver egentid med oss och vi med för den delen. Vad vi ska hitta på är dock inte bestämt än...

På lördagkväll ska jag hem till mammapolare för schlagerkväll och allmänt kul och på söndagen styr vi kosan till farmor och farfar i Stockholm. Jimmy har utbildning i Stockholm mån-tors så han stannar kvar. Eftersom vår dator har pajjat och Jimmy kommer ha sin dator med sig i Stockholm kommer jag således inte ha tillgång till internet och blogginlägg kommer först till nästa helg. Bara så att ni vet...

Hoppas ni också har en kul helg att se fram emot!

Sovrumsrenoveringen börjar närma sig sitt slut

Hallelulja! Love sov hela natten så jag var full av energi när solen visade sig imorse. (Ok, Elvis kom ner till oss och ville sova i vår säng kl 03:00 och jag kunde inte somna om efter det så kl 04:00 var jag tvungen att gå upp till Love för att se så att han levde och kl 05:00 vaknade han till och var lite hungrig.)

När Elvis var på dagis och Love sov sin förmiddagslur så passade jag på att tapetsera. Det gick faktiskt riktigt bra och jag tabbade mig inte förrän precis i slutet men vad jag gjorde låter jag vara osagt så kanske ni inte tänker på det om ni kommer hit och hälsar på nångång. Efter tapetseringen så åkte vi och storhandlade och vi hann precis hem till kl 14:00 för att hämta Elvis på dagis. Vi stressade dit och väl där så låg han och sov... Det var drop-in dag idag så vi lät Elvis sova vidare och Love och jag lekte lite. Eftermiddagen spenderades med goda grannar ute i solen och sen har dagen bara rullat på, precis som vanligt.

En rolig grej idag var när en av Elvis fröknar sa att hon upplever Elvis som mycket äldre än vad han är. Hans uttryck, kroppsspråk och tal var generellt inte som en 2,5 åring utan snarare som en treårings. Jag tycker också att Elvis är snabb i utveckligen men det var extra kul att höra från en pedagog.

Stora grabbar!

Det blir bara korta snabbinlägg på bloggen nuförtiden då datorn har fått fnatt och stänger av sig efter bara några minuter hela tiden.. oerhört frustrerande.

Ville bara berätta att Love blev 10 månader idag och är så underbar. Det märks att han börjar bli stor nu, man får en helt annan kontakt nu än för bara några månader sen. Jag älskar det!

Elvis är också helt fantastiskt underbar. Idag när jag hämtade honom på dagis satt han själv i pysselrummet och la pärlplattor. Jag iakttog honom en stund innan jag gav mig tillkänna. Han var så noggrann och pysslig, la alla svara pärlor först och alla på rad i ytterkant. När vi skulle klä på oss ville han själv och han fick på sig vinteroverallen och skorna alldeles själv! Nu tror jag vi hamnat i "kan själv" stadiet... Tänk vad härligt när man upptäcker allt man faktiskt kan göra själv, samtidigt som det kan knäcka självförtroendet när det faktiskt inte går. Det gäller att ha tålamod, både som förälder och barn för det tar ju sin lilla tid... och finnas till och uppmuntra och vägleda när det inte riktigt går som önskat.

Bara för att jag sitter här och skriver hur stolt jag är över mina barn hör jag en krasch i vardagsrummet. Elvis har medvetet kastat glas-skålen med äppekskivor i golvet. Morrrr...

Hoppas ni njutit av solens varma strålar idag!

Lite kort om helgen

Vilken underbart fin dag, det är ju så fantastiskt när solen värmer och det droppar från taken. Våren är på intåg! Vi har tagit det ganska lugnt i helgen, lördagen spenderades på frisörsalong (jag behövde nått drastiskt så numera är jag väldigt ljushårig) och Jimmy hade första utematchen med fotbollslaget. Vi hade planer på att tapetsera idag men kände för att bara umgås och mysa med barnen istället så vi sköt upp det till någon annan dag.

Nu ska jag njuta av Sias goda valnöt och lönnsirapglass... mums!

Härliga helg!

Igår somnade våra killar redan kl 18:00 och vi dukade mysigt och åt gott och var färdiga för att sova kl 21:00. Otroligt välbehövligt och helgen har startat bra. (Men tro för den delen inte att jag har sovit bra i natt, Love vaknade sina sedvanliga fem-sex gånger och jag fick gå upp och lägga mig med Elvis runt kl 02:00 och sen var det rise and shine nångång mellan 05:30-06:00)

.

Tror ni det är lätt att mata den här obstinata lilla herrn?

Fredagsmys

Barnen verkar ha fastnat i något gnällstadie, är såklart fortfarande lite trötta efter veckans vinterkräksjuka men nån måtta får det väl vara. Love sover sitt andra pass nu på förmiddagen men det beror nog på att han sover så dåligt om nätterna. I eftermiddag tänker jag packa ihop barnen och hoppa på bussen in till staden, där hägrar en fika med syrran och lillkusse Brian. Ska bli skönt att se något annat än husets fyra väggar.

Och ikväll tänker jag ha räkfrossa, ostbricka och ett gott glas rosévin... hoppas sambon samtycker. En bra film skulle ju inte heller sitta fel...

Vinden har vänt

Jag bara måste slänga in ett nytt inlägg för jag gillar inte att lämna bloggen i ett gnälligt stadium.

För några dagar sedan dammade Jimmy av det gamla bordshockeyspelet. Elvis brast ut i ett högt "Jag vill spela puckey!!" Ja, why not, puckey heter det numera hemma hos oss.

För övrigt kan jag meddela att Elvis var på dagis 09.30-14 utan problem (dom hade fått order att ringa mig om han verkade hängig). Love har sovit på sina vanliga tider ca kl 09 och nu kl 14:30. Jag har fått i mig lunch (rester av den goda rotfrukts/quinoa/fetaostsalladen från igår, spikat fast vägglister i sovrummet, skruvat ihop två sängbord. Nu är det dags för en java med obligatoriska bullen. Elvis sov inte på dagis och är trött så nu får han vila framför en film.

Tjingeling!

One of those days

Stånk och stön, jag önskar att jag vore på en öde ö på söderhavet just nu.

Jag tänker klaga lite nu, så ni som inte orkar med en nypa bitterhet nu får komma tillbaka en annan dag. Jag är så trött efter en veckas sjukstuga och då har ju jag ändå klarat mig från att bli sjuk själv, peppar peppar (jag åt faktiskt hela vitpepparkorn som en huskur mot magsjukan, kanske var det det som förskonade mig?). Antalet timmar jag sovit senaste dygnen kan räknas upp på mina båda händer. Igår gick jag då och la mig kl 22:00 för att sova ikapp lite, men mellan 22:00 och 02:00 vaknade Love tre gånger och jag har så svårt att somna om nuförtiden. Det var inte som när han var bebis, då somnade jag som en stock medans han fortfarande ammade. Det känns sju resor värre idag att vara uppe halva nätterna än vad det var när han var liten. Klockan 23:00 vaknade Elvis och ville sova i vår säng, och det går ju inte att neka.

När Love började skrika kl 02:00 kaptitulerade jag och tog med honom till Elvis säng, som ju var tom, och tänkte att vi skulle sova där. Men det gick ju absolut inte, så vi fortsatte med korta sömnperioder blandat med skrik för Love i hans säng fram tills 05:30 då han absolut inte ville sova mer. Klockan 06:00 vaknade Elvis och lite senare Jimmy som skulle iväg till jobbet idag. Jag var/är så vansinnigt trött och har inget tålamod för gnälliga barn idag.

Elvis är på dagis, jag hoppas han kommer ifrån sjukgnället som hänger i fast han är frisk nu. Han har ju fått sin vilja igenom under de dagar han varit sjuk och blir extremt sur nu när vi börjat säga nej till glass, saft och film från sekunden han vaknar till sekunden han ska sova.

När jag klädde på barnen inför dagislämningen viftade Elvis med en liten målarroller som olyckligt träffade mitt öga som genast började tåra sig och blev illrött. Jag måste ha sett helt fantastiskt sliten ut, som en gammal a-lagare eller knarkare. Idag blir det nog till att droga mig med koffein för att ta mig igenom dagen.

Hoppas ni alla andra mår mycket mycket bättre än mig. Men för att avsluta någorlunda mer positivt, nu kan det väl bara bli bättre!

.

Elvis när han var sjuk