Efter en härlig veckas semester i finfina Björnrike tar det emot att sätta sig framför datorn och blogga. Det finns förvisso en hel del att berätta om, inte minst om hemresan. Ni vet ju att Love inte är bilentusiasten i familjen och besitter en hel del röstresurser om han vantrivs... ha det i åtanke när jag i korta drag berättar om hemfärden. Björnrike-Nyköping, drygt 60 mil.
Vi sa hejdå till farmor och farfar, och stugan, för denna gång med att mumsa i oss varsinn pinnglass. Sen bar det av hemåt. Love somnade ganska snabbt och Elvis var lugn och sneglade mest ut genom fönstret och tänkte säkert på alla äventyr han varit med om under veckan. Efter två timmar var det hög tid att stanna och äta lunch, vi tog siktet på Max i Bollnäs. Elvis fick leka av sig rejält i klätterställningen utanför medans Jimmy och jag turades om att köa till kassan. För köa det fick vi... det var en gymnasieklass före oss. Vi tvekade lite om vi skulle vända och hitta ett annat ställe men resonerade som så att det inte skadade för barnens skull med ett längre stopp (även om det var frustrerande för oss). När vi fick vår mat visade det sig att Love inte alls var sugen på hamburgare eller fruktsalladen, min falafelburgare var alldeles för stark och Elvis råkade spilla ut sin läsk över hela sig. Eftersom Elvis kläder var instuvade nånstans ej åtkombart i bilen fick han åka hem byxlös.
Jag hade varit kissnödig sen vi lämnade stugan men det var så lång kö till toaletterna så jag bestämde mig för att hålla mig en stund till och Elvis och Love fick nya blöjor i bilen. Efter 1,5 timme på Max satt vi åter i bilen. (Aldrig mer Max i Bollnäs har vi lovat varandra, alla gånger vi stannat där har vi varit missnöjda)
Efter nån timmes färd slumrar Love in igen och Elvis ser film. Jag behöver verkligen gå på toaletten nu och Jimmy svänger av E4:an vid Månkarbo och har tänkt stanna vid nån skogsdunge. Men jag har ingen lust att kissa i nån skogsdunge och säger att han får leta rätt på en bensinmack (såklart!) och när han ska vända backar vi ner i ett dike med löst grus och bilen spinner och motorn börjar ryka - massor. Jimmy blir orolig och vi måste ut ur bilen, det är kallt, regnar och Elvis som inte har några kläder på sig...
Efter lite motorkoll så bestämmer vi oss att försöka ta oss hem med bilen ändå. Jimmy lyckas slira sig upp ur grusdiket och vi är on the road igen. Bara det att Love är asförbannad och skriker sig röd hela vägen hem känns det som. Men det stämmer inte för jag gjorde mitt bästa för att underhålla honom och det tyckte han var lite kul då och då iallafall.
Klockan 20.00 rullade vi in framför huset, trötta men glada att vara hemma.
Borta bra men hemma bäst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar