2010/04/08

Minnen

Det är så stor skillnad på mina söner, både till sätt och utseende. Uppfatta mig inte fel, för jag älskar att det är två helt olika individer och personligheter även om jag upplevt det som en ganska tuff period med Love. Men det beror inte enbart på att han varit mer "krävande" utan även att det funnits en trotsig 2-åring med sina behov med i bilden hela tiden. Nån dag framöver ska jag skriva ett inlägg om vad som skiljer sig allra mest mellan grabbarna.

Här kommer ett smakprov på hur Elvis var som 9-10 månaders bebis (jag hittade gamla anteckningar i datorn).

Nu är du nio månader, tiden går så fort! Du har sju tänder, kan säga pappa och lampan (men det låter som ”-pan”). Du är så nyfiken och pekar på allt möjligt och säger titta (”-titt”). Du kryper omkring jättebra men vill helst gå, du kan gå jättefint om du håller nån i handen. Allra snabbast går det om du får hålla i båda händerna, då springer du. Vi har tillbringat pappas första semestervecka på landet, det var sol och skönt och du trivdes. Vi åkte flakmoppe och du somnade i min famn på vägen hem, det var så sött! Du älskade att gunga och fann ro och somnade gott där också. Du skriker och blir förbannad när jag tycker att du har gungat klart.

Du är väldigt godtrogen och kärleksfull och älskar att komma upp i någons famn. Du ger stora blöta pussar med öppen mun. Du vinkar hejdå till alla. Åker vi tunnelbana eller buss charmar du alla, det finns inte en enda som kliver av utan att säga hejdå till dig.

10 mån- nu har du lärt dig att gå. Det tog två veckor, du ville först gå och hålla oss i bägge händerna. Sen så försökte vi med att bara hålla med en hand, då blev du osäker och lite rädd, sökte stöd med andra handen. Efter några dagar så hade du vant dig och du gick utan problem med bara en hand. Sen gick det en vecka och nu går du själv. Det är bara korta sträckor men du går väldigt stadigt och är du fokuserad går det bättre. Ibland slänger du dig sista metern så det gäller att vara med med öppen famn.

Pappas tredje semestervecka spenderades på Romholmen, solen sken och vi badade i havet varje dag. Första dagen tyckte du det var kallt (det var 23 grader varmt!) men när du såg oss andra plaska varje dag så ville du inte vara sämre. Du hade en jättetuff surfdress o’neill för att skyddas mot solen.

Du är för det mesta väldigt glad men vi börjar märka ett visst temperament.. Tar det för lång tid innan maten är klar visar du det väldigt tydligt. Får du leka med något du gillar (typ en mobiltelefon) så finns det inte en chans att vi får tillbaka den utan protest. Du sover 20.00-08.00, läggningen går bra men du kan vara lite ledsen de första fem minuterna.

1 kommentar:

  1. Vad härligt att dus kriver lite om killarna så här, supermysigt! Det blev ett härligt stopp på din blogg mitt i allt husbudgeterande med en påminnelse om att Alve också växer så det knakar, han får gärna vara liten en stund till! saknar erat sällskap i massor!

    SvaraRadera